Detta inlägg skrevs för 3 år 4 månader 26 dagar sedan. Det är därför möjligt, men dock inte alls nödvändigt, att det inte längre är representativt för min position i olika frågor som eventuellt diskuteras i inlägget. Kommentera gärna om det är något som verkar konstigt.För er som inte hängt med saxar jag från Dagen:
Under söndagsförmiddagen genomförde antiabortorganisationen Människorätt för ofödda, MRO, en aktion utanför pingstkyrkan i Jönköping. Ett tiotal demonstranter höll upp ett antal stora plakat på foster som aborterats i olika utvecklingsstadier.
Dagen skriver om demonstrationen här och här. Och på MRO:s hemsida kan man läsa om bakgrunden, vilket bör vara obligatorisk läsning för alla som tänker tycka till om saken.
MRO:s demonstration har förstås skapat en massa reaktioner. Jag tänkte här kommentera två av dessa.
Emanuel Karlsten, redaktör för Dagen.se, skriver följande på sin blogg:
Varför väljer organisationens ordförande att åka 35 mil från Stockholm till Jönköping för att – för barn – visa bilder som är så blodiga och äckliga att hade de varit i en våldsfilm hade de haft 15-årsgräns.
Och Mackan Andersson, kanske mest känd som ståuppkomiker, skriver följande:
Det finns inget annat sätt att beskriva det. Det är sorg jag känner när jag läser om MRO:s förföljande av enskilda. (För er som är lite dåligt uppdaterade – MRO är antiabortorganisationen som tycker att det är en bra idé att visa bilder på blodiga, aborterade foster för femåringar).
Lägg märke till vad Karlsten och Andersson båda använder för retoriskt fulknep. Karlsten skriver ”Varför väljer organisationens ordförande att åka 35 mil från Stockholm till Jönköping för att – för barn – visa bilder som …” och Anderson skriver ”MRO är antiabortorganisationen som tycker att det är en bra idé att visa bilder på blodiga, aborterade foster för femåringar”.
Båda två beskriver det hela som om MRO:s önskan och intention är att visa bilder på aborterade foster för barn. Detta är inget annat än en karikatyr av MRO. Och visst är det bekvämt att måla en karikatyr av något man vill kritisera – och sedan kritisera karikatyrversionen av X istället för att kritisera X. Det blir ju så mycket enklare då. Men är det intellektuellt hederligt? Icke.
Jag blir så less. Och inte blir det bättre för att de ovan citerade personerna är kristna. På något sätt förväntar jag mig att sanningen ska vara högre prioriterad än så.
Angående metoden som sådan (och att det är oundvikligt att även barn kan få syn på bilderna) så skriver Pelle Poluha om det och han gör det så bra att jag citerar honom:
För att nå ut med sitt budskap om att abort dödar små människor måste MRO visa bilderna på offentliga platser där många människor rör sig. Det innebär oundvikligen att även barn kommer att få se bilderna. Att skydda barnen från bilderna skulle i praktiken kraftigt påverka bildernas genomslag även hos den vuxna befolkningen. Därför måste vi närmare undersöka påståendet att bilderna skadar barnen. Är det verkligen sant det Karlsten skriver, att barnen kan komma att “drömma mardrömmar om röda blodiga, trasiga bebisar”? Här tycker jag att bevisbördan vilar hos dem som påstår det. Mycket står på spel och de som kämpar mot det massdödande som aborterna är borde inte behöva anpassa sina metoder bara för att det går att tänka sig att bilderna skadar barnen. MRO tror ju att bilderna räddar många barn till livet!
Jag håller med Poluha. Läs gärna hela hans inlägg.
