Jag såg Terminator 2 igår. Hade inte sett den på hur länge som helst. Den var nästan lika bra som förra gången, förutom att jag den här gången störde mig stenhårt på det motsägelsefulla tidsresesnacket. Jag ska försöka förklara vad jag menar.
Storyn är i korta drag att AI-maskiner (Skynet) tar över världen 29:e augusti 1997 genom att avfyra kärnvapenmissiler som dödar merparten av mänskligheten. Överlevande människor bildar en sorts motståndsrörelse, för vilken John Connor blir ledaren. År 2029 är tidsresor möjliga och maskinerna skickar då en ”terminator” (en avancerad robot) till början av 1990-talet för att döda John Connor innan han hinner bli ledare för motståndsrörelsen. John Connor själv (2029) skickar dock också en ”terminator” till början av 1990-talet, fast med uppdraget att skydda honom mot den som är skickad för att döda honom.
Det finns flera problem här, men det mest uppenbara är följande: Om John Connor lever år 1997 (och framåt) så innebär det att han inte dog i början av 1990-talet. Det spelar ingen roll hur många terminators från framtiden som dyker upp i början av 90 för att döda honom. Att John lever 1997 innebär med nödvändighet att det inte hände något i början av 90 som tog livet av honom. Det kan nämligen inte, sett ur 1997-perspektiv, hända något nytt i början av 90.
”The future is not set” är en fras som upprepas några gånger under filmen. Stämmer det att framtiden inte är ”spikad”? Knappast. Framtiden är ju, något förenklat, resultatet av vad som hände tidigare. Och vad som hände tidigare kan ingen förändra (se stycket ovan), oavsett hur många terminators som i framtiden skickas tillbaka i tiden. För om en eller flera terminators i framtiden skickas tillbaka i tiden, då innebär det att framtiden är resultatet också av dessa terminators inverkan på dåtiden.
Detta leder dock till andra problem. I filmen försöker Sarah, John och terminatorn (Arnold Schwarzenegger) förhindra utvecklandet av Skynet. Om dom lyckas med detta, då skulle AI-maskinerna inte existera i framtiden, vilket skulle innebära följande: (1) Terminators från framtiden skulle inte existera, vilket de uppenbarligen gör. (2) Ingen från framtiden skulle kunna berätta för Sarah om Skynet, vilket någon uppenbarligen har gjort.
Låt oss fokusera på (2): Någon från framtiden har uppenbarligen berättat för Sarah om Skynet (Skynet existerar inte än, så information från framtiden är nödvändig). Detta är i sig tillräckligt för att veta att Skynet blir verklighet – och om vi bortser från detta så uppstår en trevlig paradox:
Om Sarah eliminerar uppkomsten av Skynet, då skulle hon inte ha fått veta att Skynet existerar i framtiden (för då skulle ju Skynet vara okänt, även i framtiden). Men om Sarah inte har fått veta att Skynet existerar i framtiden, då skulle hon inte kunna eliminera dess uppkomst.
Även om tidsresor vore praktiskt möjliga (jag tvivlar starkt på att de ens är teoretiskt möjliga då jag menar att allt som existerar är nu) så kan man inte förändra varken det som redan har varit eller det som ännu inte är, för då skulle – om tidsresor var möjliga – alla effekter av tidsresandet redan vara en del av historien.
Förresten, föreställ er att man åkte till framtiden och träffade sig själv. Då skulle ”framtidsjaget” ha minnen av att i dåtiden ha åkt till framtiden och träffat sig själv. Dvs, förutsatt att man tog sig tillbaka till ens ”naturliga tid”, annars skulle man ju inte existera i framtiden överhuvudtaget, och då skulle man ju inte kunna träffa sig själv där. Go figure!
