Detta inlägg skrevs för 4 år 7 månader 15 dagar sedan. Det är därför möjligt, men dock inte alls nödvändigt, att det inte längre är representativt för min position i olika frågor som eventuellt diskuteras i inlägget. Kommentera gärna om det är något som verkar konstigt.Logografen, eller jag kanske borde börja säga Tobias, har svarat igen. På självaste midsommarafton dessutom. Nåja, jag sitter ju själv här framför skärmen (förvisso med grillade revbensspjäll i magen och tidsmässigt placerad mitt mellan två tillställningar, men ändå), så jag ska inte klaga. Dessutom är jag tämligen obrydd om vilket datum det är.
Tobias skriver ett par saker som jag tänkte kommentera. Läs dock, som vanligt, gärna hela hans inlägg.
Frågan man bör ställa sig är varför objektiva värden, med eller utan Gud, gör moralen mer intressant. Vad förändrar det om det är objektivt sant att man inte bör döda människor mer än att jag kan peka på en mördare och säga: ”Det där fysiska skeendet du orsakade, det är i någon metafysisk okänd bemärkelse markerat med ett minus hos tinget i sig.” Helt uppenbart skulle detta inte få mördaren att sluta …
[...]
Men det att jag upptäcker att det sitter en omnipotent domare i himlen (för att uttrycka mig lite satiriskt) får mig ju inte plötsligt att hålla med denna domare. För det krävs något annat, nämligen att det han tycker stämmer överens med mina, läs och häpna, egna moraliska preferenser.
Det är inte huruvida mördaren slutar eller inte som är det intressanta i sammanhanget. Om det finns en objektiv moral så kan han (och jag) fortfarande ignorera den och/eller förneka den. Detta på samma sätt som att vi kan förneka andra objektiva saker och fatta beslut som om dessa saker inte existerade eller som om deras beskaffenhet var annorlunda.
Det är dock sannolikt att jag korrigerar mina uppfattningar om världen allteftersom jag gör nya erfarenheter av den objektiva verkligheten. Lika naturligt är det för mig att korrigera mina moralrelaterade uppfattningar efter den (här förutsatta) objektiva moralen allteftersom jag upptäcker den. Notera dock att jag skiljer mellan hur jag i en situation vill agera och hur jag bör agera – dessa två överensstämmer inte alltid med varandra.
Det finns ingenting objektivt korrekt i huruvida Sverige vinner fotbolls-VM eller inte. Men jag ser inte dig vandra omkring på läktaren och fråga varför vi vill att Sverige ska vinna framför andra lag när det inte finns ett objektivt svar på frågan. Och vad är det för fel att bestraffa någon på basis av vår egen vilja om andras väl?
Jag har aldrig påstått att jag inte kan föredra något utan att ha ett ”objektivt svar på frågan”. Jag menar dock, vilket bör vara uppenbart, att moral inte är ett ting där objektiva ”svar” saknas.
Vad gäller frågan om vad det är för fel med att bestraffa någon på basis av vår egen vilja så finns det ju, givet att värdesubjektivismen är sann, inget definitivt svar på frågan. Allt som existerar är en mängd olika tyckanden. Och då är det, antar jag, förmodligen onödigt att, som jag, fråga på vilka grunder vi straffar en brottsling. Vi gör det vi gör – and that’s that.
