En farlig bön
2 januari 2006 kl. 21:27 :: Tro & Kyrka
Detta inlägg skrevs för 4 år 8 månader 4 dagar sedan. Det är därför möjligt, men dock inte alls nödvändigt, att det inte längre är representativt för min position i olika frågor som eventuellt diskuteras i inlägget. Kommentera gärna om det är något som verkar konstigt.En av bönerna som Gud – utifrån min erfarenhet – alltid besvarar, det är bönen om ett förändrat liv och jag.
En lysande metafor för Gud och människan är krukmakaren och leran. Jag är leran, Gud är krukmakaren. Jag har dock en extremt envis, hård och oformbar lera. En lera som kräver en hel del hård behandling för att kunna formas. Så i princip varje gång Gud ska forma mig så måste han ta i ordentligt – och det gör ont.
För att jag ska förstå att vägen jag springer på leder åt fel håll så låter han mig springa rakt in i en klippvägg. Det gör ont. Väldigt ont. Men det är sannolikt det som krävs för att jag ska vakna och se vad jag håller på med.
Jag har för inte så länge sedan än en gång bett att Gud ska forma mig till något liknande en fotostatkopia av Jesus. Nu verkar det som om det är det han håller på med (igen!) – och det gör ont, men är både nödvändigt och nyttigt.
Gud har tänt lampan i det där rummet där jag gömmer undan all skit och låtsas som den inte finns. Nu kan jag inte låtsas längre, utan måste konfronteras med skiten. Jag måste kapitulera och "krypa till korset" (krypa är just precis allt jag förmår göra).
Jag har någon sorts undermedveten (eller åtminstone med ord svårförklarlig) förståelse av vad Paulus menade när han skrev följande till Timoteus:
Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profetord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall kämpa den goda kampen, i tro ochmed ett rent samvete. Detta har somliga stött ifrån sig och lidit skeppsbrott i tron. Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar.
(1 Tim 1:20)
Potentiellt relaterade inlägg:
- Den enes bön, den andres död?
Jag brukar fundera på det här med bön ibland, och nu senast funderade jag på böner av typen ”Gud, gör så att…” (vilket jag f.ö. anar är den vanligaste typen av böner). Låt oss som exempel tänka oss följande bön: ”Gud, fixa så att jag får jobbet som x på företag y.” Vad innebär en [...]...... - En ateists predikan om Jesus?
Jag hade tänkt kommentera Lena Anderssons sommarpratande i P1 samma dag som jag hörde programmet, men jag kom av mig och tänkte att det kanske inte var värt det eftersom ingen utom jag verkade ha lagt märke till programmet. Såhär i efterhand kan jag lätt konstatera att jag hade helt fel. Fler än 1000 lyssnare [...]......
